Bortskämd

Att vara bortskämd är något som jag aldrig har upplevt i min uppväxt, mina föräldrar har alltid behandlat oss lika och delat upp saker och ting rättvist som har gjort att det aldrig har varit en av oss tre syskon som har stuckit ut. Mina föräldrar har aldrig skämtbort oss med mer än kärlek och beröm. Vi har haft en riktigt fin och bra uppväxt och mina föräldrar har gjort ett riktigt bra jobb (kolla bara på mig) 
Men något som gör mig riktigt funderasam är bortskämda barn och föräldrar som skämmerbort sina barn något enormt. 
Jag kan precis hem från att ha kört J och stannade snabbt på våran ica som ligger här precis intill. Jag sprang in snabbt och tog det jag skulle ha och ställde mig i kön. I denna butik så ligger godisavdelningen precis vid kassorna så man hör och ser allt mycket tydligt. 
I vilket fall, när jag står och väntar på att få betala mina saker så hör jag hur ett barn på max fyra, fem år börjar skricka och ta tag i dem små upphängda godispåsarna och slänger dem i golvet, mamman börjar genast med en lugn och ointresserade ton berätta att barnet inte får en godispåse till eftersom att hon redan hade fått en stor påse lösgodis. Ungen tar då fram en mugg som hon håller i och slänger in i dem olika hyllorna så att et blir ännu mer rörigt och då ger mamman med sig och barnet går där ifrån med ett stort leende på läpparna och tre små godispåsar tillsammans med den stora lösgodispåsen.
Dem ställer sig i kassan rakt framför mig och det dröjde kanske någon minut innan teatern var igång igen, mamman hade ställt upp barnets lösgodispåse på bandet och detta var oförlåtet kan jag säga. Ungen sätter sig ner och skricker i högans hals att hon skulle ställa upp sin påse själv, med ett skrick och tjut så förklarar mamman att hon kan gå och hämta sin påse från bandet istället och att hon sen får smaka en godisbit eftersom att godiset redan är betalt. Ungen blir då ännu argare och tar sin mugg och kastar den på sin mamma innan hon går och hämtar sin påse och tränger sig förre i kön, där det stod en gammal tant som nästan tappar balansen, barnet ska sätta godispåsen själv på bandet. 
Efter många om och men så får godispåsen åka en vända till på bandet och dem går ut. 
 
När jag själv sitter senare i min bil så ser jag hur mamman från "lägga in" ungen i bilen medans hon sitter och vägrar släppa taget om en lykstolpe, den historian vill jag inte ens ha reda på... 
 
Att bara se detta fick mig att börja tänka om hur jag skulle blivit idag om jag skulle ha blivit ordentligt bortskämd som barn och hur jag kommer att bli som mamma i framtiden, är det svårt att motstå frästelsen från sina barn. 
Mina föräldrar har alltid delat upp allt lika, 100kr till mina syskon, 100 kr till mig och så vidare, och det är detta som det ska vara. Dock så är vi mycket bortskämda i kärlek. om du frågar mig och det är den enda delen som man ska vara mycket bortskämt i om du frågar mig. 
 
Men om det börjar redan i denna ålder vad händer då när man växer upp och flyttar hemmifrån? För ett tag sen så gick det en serie på svt som hettte "Ung och Bortskämd" som handlade om ungdomar som blev kurlade av sina barn även som äldre, det var vissa av dem som hade flyttat hemmifrån men vars föräldrar fortfarande tog hand om disken, tvätten och städningen, i barnets egna lägenhet, tror att en av papporna åkte en timma för att komma till sin dotter och städa, detta gjorde han varanan dag. 
Helt sjukt. 
Är det bra att skämma bort sina barn?
 
Love! 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Anna InThe City

"I write, you read and feel my speed"

RSS 2.0