Idag så går alla mina tankar och stunder till min pappa som fyller hela 47 år dagen till ära. 

Att jag inte kan vara hos honom är något som jag tycker är jättetråkigt och det är nog av den anledningen jag ibland kan tycka att Halmstad ligger lite för långt bort från Vänersborg jag menar tre timmar är endå tre timmar. 

Men trotts detta så måste jag ju säga att det känns lite bättre över att jag och mina lilla familj var i Vänersborg för en vecka sen och firade min älskade far. 

Pappa är bäst ingen protest! 

Min mamma och pappa betyder otroligt mycket för mig, dem har båda stöttat mig med mina val här i livet och jag har alltid velat ha med dem i mitt liv, jag vill att dem ska veta vad jag gör nu när vid inte ses lika ofta längre. 

Jag pratar med min mamma nästan varje dag i veckan, kanske mellan 2/3 gånger med pappa. Min älskade pojkvän tycker att jag är knäpp när det gäller detta. Han tycker att ett samtal i veckan räcker gott och väl. Men gör det verkligen det? Jag tror inte det. 

Så än en gång, grattis fina fina pappa! Hoppas Att resten av familjen firar dig stort! 

Hurra hurra hurra!!! 

Love!